Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Tisdag02.03.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Resumé insikt

Hon 'outar' arbetsgivare på Instagram: ”Vill starta en diskussion om hur företag beter sig”

Hon 'outar' arbetsgivare på Instagram: ”Vill starta en diskussion om hur företag beter sig”

Under namnet Kreatörsguiden delar Karin Idering mardrömshistorier från branschen på Instagram. Syftet är att göra företagen medvetna om de anonyma vittnesmålen, och att skapa långsiktig förändring. Men metoden är långt ifrån okontroversiell, och väcker frågor om ansvar – och om vem som ”äger” sanningen. ”Det här ska inte vara ett uthängningskonto”, säger hon.

Publicerad: 24 Februari 2021, 15:37

Ämnen i artikeln:

Instagram

Kreatörsguiden startades vid årsskiftet. Personen på bilden till höger har ingenting med Karin Idering att göra.

Ica Reklam, Wenderfalck, House of Radon, H&M, Seventy, Tourn Agency, Tomorro', Estrid med flera. På lite mer än två månader har art directorn och designern Karin Idering publicerat nära 50 mardrömshistorier från jobbsökande inom kreatörsbranschen, som hon anonymt delar inför sina nära 3000 följare på Instagramkontot Kreatörsguiden.

– Jag vill starta en diskussion kring hur företag beter sig, och skapa en bransch som är hållbar. Syftet är långsiktig förändring i branschen, säger Karin Idering.

Hon beskriver intresset som stort, och ägnar sin tid utanför frilansande som art director till Kreatörsguiden. 

– Jag tror att det jag har påbörjat är väldigt viktigt för många personer. Men hur får man en investerare att se värdet av det? Det är det jag funderar på nu. Men jag håller på med en sajt och förhoppningsvis kan den generera något mervärde för potentiella investerare. 

Det hela började i samband med att Karin Idering, som har arbetat inom branschen i ett decennium, tyckte sig se en förändring i arbetssökarprocessen i samband med att hon letade nytt jobb 2019. Plötsligt var arbetsprover kutym, och som arbetssökande förväntades hon lägga ner många timmar på något de aldrig skulle få betalt för utan att för den delen garanteras intervju. 

– Att kräva att en sökande lägger ner flera timmars arbete utan betalning är inte okej. Vi har portfolios för att visa vår kompetens och att be om obetalda idéer och koncept är inte etiskt.

Hon luftade sina tankar i en grupp på Facebook, och kom i kontakt med andra kreatörer som delade hennes upplevelse och åsikter. Dialogen ledde till en lista som i dag samlar över 250 arbetsgivare som har, i de sökandes tycke, en oschysst process. Efter att ha diskuterat rakhyvelsföretaget Estrid, som hon tyckte var ett av de värre exemplen, bestämde hon sig för att ta bladet från munnen med ett eget konto.  

– För mig är det viktigt att det här inte är ett uthängningskonto som folk kommer till för att skvallra och som överlever i två månader. Just nu håller jag på att formulera en strategi för långsiktig förändring i branschen. Jag valde Instagram eftersom att det är en plattform där man snabbt når folk.

Om det inte är ett uthängningskonto, vad är det då?
– Det är en diskussion och konversation om arbetsrätt och villkor som saknas inom den här branschen. Fackföreningsrörelsen har tyvärr inte lyckats speciellt väl med att lyfta dessa samtal. Ska man kalla alla som pratar om arbetsförhållanden på ett kritiskt sätt för uthängningskonton får man nog kalla alla fackförbud för organisationer som ägnar sig åt cancel culture och call out culture. 

I takt med att sociala medier har växt har även antalet konton och inlägg som pekar ut företag eller personer ökat. Fenomenet går under benämningen och ”Call out-kultur”, där målet med skambeläggningen är att uppmärksamma avsändaren på felet och även få denne att be om ursäkt. Om avsändaren även uppmanar till bojkott av personen eller varumärket benämns det i stället som ”cancel culture”. På svensk mark är sociala medieuppropet mot klädföretaget Na-kd som följde efter att en influencer frågat sina följare om deras uppfattning av bolaget, ett färskt exempel. Karin Idering ser dock inte det egna kontot som en del av fenomenet. 

– Vi lever i en tid då man ska outa företag. Det gör jag på ett sätt, men mitt mål är inte att folk ska cancellera till exempel Estrid. Mitt mål är att skapa förändring, säger hon och fortsätter: 

– Ska man vara lite hård så är det vårt kollektiva ansvar att inte acceptera den här behandlingen. Det är särskilt aktuellt nu i en pandemi, då arbetsmarknaden blivit ännu tuffare. 

Kan det finnas några etiska problem med tillvägagångssättet att i egenskap av privatperson dela såna här inlägg?
– Jag tycker inte att det finns ett etiskt perspektiv, eftersom det här är företag mot privatpersoner. Lite som David och Goliat. Dessutom bemöter jag alla företag som kontaktar mig på ett schysst sätt, och skulle något inte stämma så uppdaterar jag inlägget, säger hon och fortsätter: 

– Jag tycker att företag bör granskas och kritiseras mer, speciellt i den här branschen. Så nej, jag känner inte att det finns några moraliska aspekter på det sättet i och med att jag ger alla en chans att uttala sig, alla får en chans att dementera. I USA och England finns Glassdoor, en stor sajt där man recenserar företag. 

Menar du att man inte behöver ta etisk hänsyn till företag i det här sammanhanget?
Självklart behöver man göra etiska avvägningar mot alla, även i den typ av publiceringar som Kreatörsguiden ägnar sig åt. Min poäng är att påpeka den skeva balans som finns mellan arbetsgivare och arbetstalare, då arbetstagaren oftast är i underläge. 

Innan ett företag eller byrå syns på Kreatörsguiden behöver flera kriterier nås. Historien ska visa på hur företagets process är fel, och inte handla om en personlig vendetta mellan två personer. I en majoritet av fallen ber hon även om att få ta del av mejlkonversationer, arbetsprovsbriefer eller liknande eller liknande som kan backa historien. 

– Och om det är flera personer som vittnar om samma beteende ser jag även det som trovärdigt. 

Tidigare togs dock ett snedsteg, då Kreatörsguiden delade en historia från hörlursbolaget Happy Plugs, som visade sig vara flera år gammal och därmed inaktuell. 

– Jag tog bort inlägget och gjorde en rättelse efter en konversation med grundaren. Det är en viktig aspekt av att det här inte handlar om att outa företag. Jag vill ju att de ska kontakta mig så att vi kan ha en konversation. Visar de att det inte stämmer så avskriver jag historierna. 

Hur ser du på risken att utnyttjas av någon som vill använda din plattform för att sprida ett falskt budskap?
– Jag sorterar bort sådant som jag inte upplever trovärdigt, men det går ju aldrig att vara 100 procent säker. Nu taggar jag alltid företaget i både stories och inlägg, så de har möjligheten att bemöta inlägget.  

Två tredjedelar av gångerna är det tyst från företagens sida, men flera har faktiskt dykt upp i kommentarsfälten och bemött historierna och lovat på bättring. 

Karin Idering berättar även att en myndighet som hon skrivit om har inlett en dialog med rekryteringsbyrån de arbetar med. 

– Det blir intressant att se uppföljningen där. 

Kritikerna kan hon räkna på en hand. Det positiva gensvaret är desto större, berättar Karin Idering. En ung kreatör som Resumé pratar med säger att det är lätt att känna sig ensam och att det är skönt att ta del av andras historier för att förstå att behandlingen inte är personlig. Det är för kollektivet som hon väljer att vara öppen med vem som driver kontot. 

– Innan jag gick ut med mitt namn övervägde jag huruvida jag ville offra mig själv som privatperson, eller möjligen min framtida karriär. Men om ett företag inte vill anställa mig för att jag kämpar för våra rättigheter, ja då är det inte ett företag som jag vill vara på. 

Karin Idering

Bakgrund: Kreatör, Designer och Art Director. Studier vid Hyper Island. Arbetat på bl.a Mathem, Delorian och Ottoboni.   

Aktuell: Driver kontot Kreatörsguiden på Instagram, som samlar mardröshistorier från kreatörsbranschen. Har i skrivande stund strax under 3000 följare. 

 

Julia V. Caesar

Dela artikeln:

Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.